Kategori: Pastorn har ordet

Han som förändrar liv

”Att leva tillsammans” var söndagens tema. Visst är det en kamp att leva varje dag tillsammans med andra!? Det kan vara svårt att passa in. Ofta är jag en person hemma, en annan på jobbet eller skolan och ytterligare en på fritiden. Vi stiger in i roller som ser lite olika ut beroende på var vi är och med vem vi är.

Ändå är vi många som känner att vi inte passar in någonstans, hur mycket vi än försöker. Det är ofta något som skaver. Frågor som snurrar: ”Vad tänker de om mig nu?”, ”Varför sa jag så där?” och frågan som det hela mynnar ut i: ”Duger jag?”.

Det finns en som känner oss bättre än någon annan och ser igenom alla roller vi har. Han vet allt om oss. Alla våra tankar, alla bekymmer, alla glädjeämnen. Vi kan inte dölja något för Honom. Han ser allra längst in i våra hjärtan och vet om alla skavanker som vi inte visar för andra människor. Gud som har skapat dig och mig och vet precis vilka vi är, vet också allt om oss.

För en del kan det kanske kännas skrämmande att veta att man alltid är sedd, också när man är i sitt värsta jag. Det som är så fantastiskt är att trots att Gud vet allt om oss, också det fulaste och smutsigaste, så vill Han ha oss. För Honom duger vi, hurdana vi än är.

Eftersom Gud blev till människa genom sin Son Jesus vet Han också hur det känns att vara just det: människa. Han vet hur tufft det kan vara. Han vet hur det är att gråta, att skratta, att njuta av livet och att lida svår ångest. Och i allt detta vill Han vara med. Han vill vara del av ditt och mitt liv och hjälpa oss till förändring.

Alltihop är ett mysterium och jag har inte svar på alla frågor om varför. Varför finns det nöd i världen när Gud är god? Varför får små barn lida om Gud bryr sig om dem? Varför blir några helade och inte andra? Varför finns det krig? Om Gud vet och kan allt, varför fixar Han då inte allt? Jag ställer mig ofta de frågorna och svaren är inte självklara.

Vad jag vet är att Gud vill vara med också i det svåra. Han finns där när vi sträcker ut våra händer efter Honom. Han älskar oss och vill oss väl. Han har inte lovat att vi ska slippa alla svårigheter men Han har lovat att alltid vara med oss, om vi så vill.

Gud längtar efter att få hjälpa dig i din situation. Ge Honom en chans! Han kan förändra ditt liv!

Att bygga på klippan

Denna text finns med i Finnveden.nu v 19: Tankar från kyrkan

Har du hört liknelsen om de två husbyggarna? Den ena byggde sitt hus på en klippa och den andra på sanden. När stormen kom stod huset på klippan fast och tryggt men det på sanden rasade omkull och föll i bitar. (Matt 7:24-27) Jesus liknar dessa husbyggare vid någon som lyssnar till Jesu undervisning och lever efter den, och någon som inte gör det.

Just idag, då mycket i vår värld vacklar, kan vi alla fundera över denna liknelse. Vad har jag hittills byggt mitt liv på? Klippan Jesus eller något annat?

Vi vill alla ha någon slags stabilitet i våra liv och söker, medvetet eller omedvetet, efter var vi kan finna den. Var finns meningen med livet? Hur kan jag känna mig trygg, lycklig och tillfreds? Hjälper ett fett konto på banken, en fin bil eller ett ståtligt hus? En fin karriär? Eller kanske att ständigt uppleva nytt; resor till världens alla exotiska länder?

Om något av detta är grunden för mitt liv och välmående så gungar det kraftigt just nu. Det är bara Jesus som står fast. Genom alla tider, alla kriser, allt missmod och elände.

När pengarna förlorar sitt värde finns Han där. När jobbet försvinner finns Han också där. När det blir omöjligt att resa, ens till våra grannländer, finns Han ändå där. Han sträcker ut sin starka hand och säger: Kom till mig! Bygg ditt liv på mig istället så ska du vara trygg också i de värsta svåra tiderna. Jag vill ta hand om dig!

Om det känns som att allt det du hittills litat på rasar och du är rädd för hur framtiden blir, så testa Jesus! Kanske har du trott på Honom länge men glidit bort och låtit annat ta över ditt liv. Livet på klippan har sakta flyttats till sanden. Eller så känner du Honom inte alls men vet att ditt liv är byggt på sand och vill något annat.

Jesus tar emot dig, igen och igen!

Han har kanske helt nya planer för dig och ditt liv. Kanske blir det inte alls som du tänkt dig men jag kan lova att det blir både spännande och tryggt på samma gång. Du kanske inte får alla saker eller upplevelser som du ville ha förut. Du kanske får det sämre ekonomiskt. Men du får det som Jesus har för just dig, det Han vet är för ditt bästa. Och du får alltid tillgång till en direkt kanal till Gud, 24 timmar om dygnet. Det betyder att du aldrig mer behöver vara ensam.

Det finns inget så skönt som att bygga sitt liv på Jesus. Testa så får du se!

Välkommen till Öppen kyrka!

Brokyrkan bjuder in till Öppen kyrka!

Letar du efter tröst och stillhet i en svår tid, nu kanske svårare än någonsin tidigare? Kyrkan finns där med erbjudande om gemenskap, någon att ställa svåra frågor till eller till att vara en plats där du kan känna lugn och frid i stunder då det behövs, helt förutsättningslöst.

Välkommen in! Tänd ett ljus vid korset. Skriv en bön. Samtala med pastorn. Eller känn bara in atmosfären. 

Onsdagar 16-18

Vi delar också ut en bok av Sebastian Stakset till den som vill.

Vi håller oss till myndigheternas riktlinjer vad gäller risk för smitta. Våra lokaler är stora och luftiga. Vi hälsar på varandra utan kroppskontakt. Vi har ordentliga avstånd när vi samtalar. Stanna hemma om du känner förkylningssymptom. Tvätta händerna noga och ofta.

Håll utkik efter trottoarprataren vid Lindegatan 16.

Alla är välkomna!

Getsemanestund

I år får vi försöka fira Getsemanestund på ett nytt sätt eftersom vi inte kan göra det som vanligt i kyrkan. Ta fram en mugg med druvsaft, vin, saft eller något annat du kan dricka. Leta också upp en bit bröd eller kex. Tänd ett ljus om det känns bra och ta fram din Bibel så ska vi fira Herrens måltid tillsammans på ett nytt sätt. Tryck på länken nedan så kommer du till en video som vi spelat in med årets Getsemanestund.

Välkommen!

https://www.youtube.com/channel/UCFQzzNajwZTctDCT4iXeE9w/

Inför helgen

Bara en vecka innan påsk. Ute skiner solen. Människor har satt färggranna fjädrar i ris både inne och ute. Barnen har gått sista dagen i skolan innan påsklovet. Allt är som vanligt och ändå inte.

Vi i Brokyrkan och Svenarumskretsen hade bjudit in barnen i skolan i Hok, att se vår traditionsenliga påskvandring idag, men eftersom de flesta som brukar vara med som skådespelare är över 70 år, fick vi ställa in. Det brukar vara så roligt att se hur barnen följer med i berättelsen om hur det gick till när Jesus gick mot Golgata. Barnen är så härliga och ställer alla möjliga frågor. De är så nyfikna och vill veta mer. Vad handlar detta stora mysterium egentligen om? Det är inte konstigt att Jesus tar fram ett barn som exempel på vem som är störst i Guds rike. (Matt 18:3) ”Den som ödmjukar sig som det här barnet är den störste i himmelriket” säger Han när lärjungarna undrar över denna mänskliga fråga.

Det är när vi blir som barn och vågar ställa de där frågorna som kanske är skämmiga och får oss att verka lite dumma som vi kan få svar på det vi undrar över. Idag är vi nog många som undrar varför Gud låter en pandemi drabba världen på detta sätt.

Några säger att det är ett straff för att vi inte gör och är så som Han vill. Andra säger att det är ett bevis på att den sista tiden är här. Ytterligare andra säger att det inte alls har med Gud att göra.

Bara Gud vet och jag tänker inte försöka svara på varför eller hur. Men jag kan i alla fall säga att det inte är Gud som sänder sjukdomar över världen som något slags straff för att vi inte är tillräckligt goda. Jesus har redan tagit straffet för det. Vi är inte tillräckligt goda, helt sant. Vi gör en massa fel, struntar i andra människor och sätter oss själva först, tänker onda tankar, är högmodiga, avundsjuka, grälsjuka och mycket mer. Men vi är ändå så värdefulla att Gud själv, genom sin son Jesus, tog på sig straffet för allt fel som vi gjort och gör.

Han har tagit våra synder en gång för alla. Om Gud fortsätter att straffa oss så handlar Han ju emot sig själv. Då hade inte Jesus behövt dö den där påsken för länge sedan. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade (Jes 53:5) säger texten och det kan vi lita på.

Men varför stoppar inte Gud den här hemska plågan? Jag vet inte! Det är frustrerande att inte veta men jag kan bara lita på att Han är med också nu när det inte verkar som att Han är det. Ärligt talat så vet vi inte vad som händer i ”andevärlden”. Vi vet inte hur många plågor Han har räddat oss från tidigare under alla år. Vi ser och vet inte allt även om vi skulle vilja det.

Kanske förbereder Han oss nu för framtiden. Kanske vill Han att vi närmar oss Honom mycket mer än vad vi gör idag. I svåra stunder inser vi att vi behöver Gud. Kanske längtar Han så mycket efter att vi ska närma oss Honom igen att Han låter det onda ha sin gång med Coronaepidemin.

Är det då inte ett tecken på att sista tiden är här? Jag vet inte det heller. Jag vet bara att det aldrig varit så nära Jesu återkomst som det är nu.

Och visst vore det spännande om det skulle hända ganska snart eller kanske nu! Tänk om detta verkligen är den sista tiden och vi får vara med om allt det fantastiska som Gud har lovat just nu och här. Ingen vore gladare än jag. Men Jesus själv säger: Men den dagen eller stunden känner ingen; inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern. Så vem är då jag att spekulera? Jag får bara försöka vara beredd hela tiden. I goda och onda dagar får jag peka på Jesus. Han som är vår räddare. Han som gjort det omöjliga. Han som älskar oss så mycket.

Låt oss leva som Jesus lärt oss. Älska din nästa som dig själv också i dessa tider. Människor dör i andra plågor också, av hunger, krig och naturkatastrofer, hela tiden. Du och jag som har det ganska bra här i Sverige borde hela tiden se till dem som inte har det lika bra som vi. Vi borde be Herren om hjälp att hjälpa där vi kan.

Låt den här hemska skrämmande tiden bli en tid då vi närmar oss Gud mer än vad vi gjort under så lång tid. Låt oss kasta oss på Herren i desperation över sakernas tillstånd just nu! Som små barn som kastar sig i sina starka föräldrars armar när det krisar. I fullständig ödmjukhet och tillit till att det är bäst så.

Det är bara Herren som står fast. Allt annat vacklar.

Guds rika välsignelse

Anneli

Info angående kyrkans verksamhet

I tider av oro och fruktan över coronasmitta står kyrkan kvar!

Vi ställer in en del samlingar där de flesta medverkande och besökare hör till riskgrupper. Annars försöker vi hålla igång vår verksamhet med en del förändringar. Vi behöver varandra, speciellt i dessa tider! Vi är noga med att hela tiden följa myndigheternas riktlinjer. Ändringar i planeringen kan därför ske med kort varsel.

– Alla samlingar är för färre än 50 personer.
– Håll dig hemma om du är över 70 år, i riskgrupp eller känner dig förkyld eller dålig på annat sätt.
– Tvätta händerna ofta och noga
– Håll ordentliga avstånd, hälsa inte i hand eller med kram.
– Sitt med minst 1,5 m emellan varandra i bänkarna.
– Vi spritar dörrhandtag m.m. med jämna mellanrum.

Vi kommer framöver att starta öppen kyrka dit oroliga människor kan vända sig för samtal och en stunds frid.Tyvärr är pastorn fortfarande isolerad pga av förkylning. Håll utkik efter annonsering vid Brokyrkan och här på hemsidan.

Man kan också vända sig till pastorn om man behöver samtal.

Välkommen!

Tröst

Ett av mina favoritbibelord är det från Matteusevangeliets elfte kapitel:

”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt.” (Matt 11:28-30)

Uppmaningarna som Jesus ger, ”kom” och ”följ mig”, är ofta återkommande i Nya testamentet. Jesus uppmanar alla människor att komma till Honom och att följa Honom. I ovanstående bibelord pekar Han ut en viss sorts människor: ”alla ni som arbetar och är tyngda av bördor”. Han talar till människor i dåtidens samhälle som försökte leva efter lagar som var omöjliga att följa. Små människor som försökte göra så gott de kunde men som hade det svårt med det mesta. Sådana som andra inte ville veta av. Kvinnor, barn och andra människor som ansågs tillhöra samhällets botten och som inte hade något värde i den världen. De hade alla tunga ok att bära och Jesus ville hjälpa dem från dessa ok.

Jag tror att just i denna dag är vi många som känner oss tyngda av bördor. Vi är oroliga för allt som händer; att nära och kära ska bli sjuka och ryckas ifrån oss alldeles för tidigt; att ekonomin i vår värld ska krascha; att vi ska behöva gå från hus och hem för att vi har alldeles för stora lån att betala av på. Det finns mycket att oroa sig för. Kriser av alla slag som vi aldrig har mött tidigare.

Jesus lovar något stort i bibeltexten ovan. Om vi kommer till Honom ska Han ge oss vila. Många av oss tror att man får ett tungt ok att bära om man låter Jesus komma in i hjärtat och börjar gå med Honom. Man har hört att man måste vara si eller så när man är en kristen, men lyssna till orden som Jesus säger. Vi ska ta på oss Hans ok och lära av Honom för att Han är mild och ödmjuk i hjärtat. Det är då vi kan finna ro för våra själar. Det beror inte på dig eller mig. Vi får ta emot Honom hurdana vi än har varit i våra liv. Han vill hjälpa oss till ett nytt liv med Honom, i innerlig glädje och kärlek.

Jesus ger så otroligt mycket mer än vad vi kan förstå. Han kan ge en frid i våra hjärtan som man inte kan hitta någon annanstans här i världen. Han räddar oss kanske inte från alla svårigheter och sorger men Han är alltid med oss. Har vi en gång bett Honom komma in i våra hjärtan så finns Han alltid där. Han följer oss igenom allt. Är allting ljust och glatt så är Han där. Är allting mörkt och svårt så är Han också där.

Mitt ok är milt och min börda är lätt slutar bibelordet ovan. Idag vill Jesus ge dig tröst mitt i din stund, hur den än är. Han räcker dig sin hand och vill ta dig med sig. Om du känner att du sitter i en svart grop där omständigheter av olika slag har satt dig, så vill Han ta dig därifrån.

Ta emot Hans hand! Luta ditt huvud mot Hans axel! Han vill inget hellre än att trösta dig idag. Han vill tala om för dig att Han längtat efter dig alltid och sett allt du har gått igenom. Han vill trösta. Låt Honom göra det.

Guds rika välsignelse

Anneli

Tankar från isoleringen

Tänk att jag skulle gå och bli förkyld! Och just nu i dessa coronatider! Allt roligt vi planerat får bara läggas på is och dörren till vårt hem stängas. Härinne sitter vi nu, jag och min käre Martin, och kan inte göra mycket annat. Förkylningen består i lite huvudvärk, ont i halsen och lederna samt en stor tung trötthet. Inte mycket att gnälla över men vi lyder alla riktlinjer och stannar snällt hemma. Vad gör man då i sin isolering? Jag har ringt en hel massa samtal; det kan man ju alltid göra. Administration hör också till en pastors arbetsuppgifter och allt annat som jag ligger efter med passar jag på att göra nu. Och att tänka förstås. Nu finns plötsligt massor med tid att tänka! Kloka tankar? Jag vet inte. Men här delar jag med mig av några i alla fall.

Har du märkt att livet är som en karusell som snurrar snabbare och snabbare. Vi vill ha mer pengar, uppleva mer och nytt, ha mer häftiga prylar, mer, mer, mer… Och det är vi också vana vid att få. Det verkar inte finnas något stopp på allt vi kan göra i dessa tider. Vi i vårt land behöver inte oroa oss för särskilt mycket. Vi får det mesta vi vill ha utan större dröjsmål.

Men så kommer då ett litet virus och ställer allt på ända. Det slår hål på allt. Börsen faller med rekordfart och drar allt med sig. Vi står och ser på med gapande munnar. Vad är det som händer?

Just nu är de flesta av oss lite rädda. Vi vet inte vad som kommer att hända. Kommer välfärden att ryckas ifrån oss nu? Kommer vi att få det sämre än vad vi är vana vid? Och hur kommer det att gå med flyktingar och andra som inte har några skyddsnät alls? Med pensioner, pengar på banken, resor utomlands och toapapper!!! Vad kommer att hända?

Eller är kanske det hela en överdrift? Kommer stormen att dra över ganska snart och allt återgå till det gamla vanliga? Tillbaka till karusellen? Till jakten på allt det häftiga, resorna, prylarna och allt det andra vi vill ha.

Kan vi kanske ta detta tillfälle att göra förändringar i livet. Var det kanske dags att bromsa oberoende av coronavirus, klimatförändringar och kriser både här och där? Är en kris av det här slaget är lite nyttig för oss och ger oss en chans att stilla oss lite, att dra ner på tempot och se oss omkring på vad som verkligen är viktigt. Var finns du och jag i vår verklighet? Vad gör vi med våra liv? Bygger vi på något hållbart eller är det som med det mesta i vår värld just nu; är våra liv byggda på sanden som gör att det faller när stormen kommer?

Jag tar tag i Jesu hand när världen runt omkring skakar. Han har lovat vara med mig och det litar jag på. Med Honom känner jag mig trygg också när hela min tillvaro skakar. Han är klippan som vi får bygga vår hela tillvaro på. Himmel och jord förgår men Hans ord består. Är det en tröst eller är det kanske något helt annat? För mig är det en tröst och jag vet att det också kan bli det för dig. Be honom komma in i ditt liv så ska du se vilken tröst det är att lita på Honom.

Var rädda om varandra!